torsdag, oktober 19, 2006

24

30-6=24 mål kvar för Huokko tills han når sitt eget uppsatta mål på trettio baljor. Efter pest och pina med bland annat torsk mot både almtuna och hammarby så kom det äntligen en positiv Leksandsnyhet. Synd dock att de unga inte lyckas klämma sig in i truppen, nu Ritola tidigare Bröms och innan det min personliga favorit Fredrik Vestberg. Av det lilla jag sett av Ritola i år så förstår jag att Rautakorpi placerat honom vid sidan av. Men varför slår sig aldrig någon ung in i laget? Hur tänkte man när man tog in Siklenka och Vopat till en redan överfylld trupp? Skulle man då egentligen ha värvat spelare som Hultgren, Elofsson och Persson? Mitt svar är ett rungande nej! Skulle hellre sett att riktiga leksingar såsom Bröms och Vestberg tagit platserna bakom de stora elefanterna, tror att de är kapabla att göra ett minst lika bra jobb som de lite äldre färdigutvecklade herrarna.
Nej nu lär jag gå och lägga mig, 4 mål och 1 ass - Janne Huokko - vilken gud!!!

måndag, oktober 09, 2006

Mike Siklenka

Med sina 194 cm och 101 kg får han det förra nyförvärvet Roman Vopat (192 cm & 100 kg) att se ut som en liten skit.
Lundström jämför honom med Lintner i Skellefteå, stor och stark med utmärkta offensiva kvalitéer. Som vanligt är det många som vill ha spelaren så vi leksingar ska vara glada att han just valde Leksand. Som vanligt vill jag vänta med att ropa hej innan man får se vad han kan prestera på isen iklädd Leksandsmunderingen.
Så förutom att jämföra Siklenka med Lintner så ser jag ytterligare ett par spelare som kan liknas med den knapphändiga informationen jag har om backen.
Ross Lupaschuk och inte minst Patrik Hucko så ni förstår nog varför jag inte tagit ut segern i förskott. Intressant hur samma spelare kan göra succé i ett lag och sedan vara helt oduglig i ett annat eller vice versa. Lupaschuck var ju bra i *ora men nu senast inte ens ombytt i Malmö, Brendl har ju gjort den omvända resan. Leksand värvade Hucko som gjorde dundersuccé i Nyköping men resten vill man ju helst glömma. Kommer inte ihåg inför vilken säsong LIF värvade en okänd Peter Nordström eller efter hur många matcher han fick sparken och skickades hem till Värmland igen. Men jag kommer däremot ihåg att han ett år senare spelade för Färjestad och hade debuterat för landslaget.
Hur som helst hoppas Siklenka lyckas i LIF till skillnad fån vissa andra...

fredag, oktober 06, 2006

Första torsken

Ja den kom redan ikväll i den fjärde omgången. Den gamla klyschan att man inte vinner några matcher i utvisningsbåset stämmer mycket väl in på matchen. I kombination med en petig domare så blev leksingarnas onödiga tilltag det som avgjorde matchen till Almtunas fördel. 5-2 slutade matchen efter två mål av Mikkola efter fint förarbete av Green på båda tillsammans med Huokko på det ena.
Trots förlusten så känner jag inte någon direkt oro, slutar spelarna dra på sig utvisningar när det inte behövs så vinner laget en sån här match tämligen enkelt trots att spelet inte är på topp. Däremot så höjer jag en varningsflagg för Roman Vopat, är det en ny katastrof värvning? Han var inne på många boxplay och gick bort sig ett par gånger. I spelet fem mot fem så presterade han absolut ingenting.
För övrigt så saknade jag den väl fungerande fjärde-linan Ollas-Hägglund-Bellemare. En som fick chansen istället, Ritola (som många tyckt fått för lite speltid tidigare), var inte heller något glädjeämne. Så om han vill spela mer i fortsätning lär han höja sig betydligt, insatserna mot bajen och ikväll mot Almtuna duger inte.
Fy fan det är aldrig kul med torsk men ett av Almtunas mål gjordes då av rätt gubbe, nämligen Fredrik Abrahamsson som personligen sagt att hans favoritlag är Leksand.

söndag, oktober 01, 2006

Tvåsiffrigt på Hovet

3-1 segern i premiären följdes upp med de betydligt större segersiffrorna 10-3. Inte så mycket att orda om då Leksand var, är och även fortsättningsvis ska vara totalt överlägsna Hammarby juniorer.
Nej det jag främst kommer att minnas från matchen är intervjun Fredrik Wesmes på TV4+ gjorde med Hammarbys tränare Mats Andersson i den första periodpausen, vid ställningen 0-3. För ni som missade den så lät det ungefär så här:
FW: ...powerplay måste ni bli bättre på
MA: ja, helt jävla skitdåligt vi står still som jävla statister och tittar på ett jävla klubbmärke, bara åker omkring och ler
FW: bara två skott
MA: skitdåligt vi ska förbättra oss på det
FW: kan ni vända den här matchen?
MA: absolut självklart vi bajrare ger aldrig upp det är bara så
För mig så skrevs någon form av TV historia i och med denna intervju, Mats Andersson ilska lös verkligen ur ögonen och hans kroppsspråk. Väldigt kul var det hur som helst med hans något skeva verklighetsuppfattning.